ALLERGENER RUNTOM I VÄRLDEN

Allergener är oftast proteiner

I princip alla proteiner (och i vissa fall även kolhydrater) kan vara allergena. Den vanligaste formen av allergireaktion är när kroppens immunförsvar uppfattar en del av ett protein som potentiellt farligt för kroppen och därför skapar antikroppar mot det. Proteiner finns överallt i vår miljö och i det vi äter och därför finns många potentiella allergener.

Vad räknas som en allergen?

På olika platser i världen har vi av tradition olika kosthållning och olika underlag för hur allergena risker i maten bedöms. Därför kan lagstiftningen om vilka allergener som har särskilda informationskrav variera beroende på vilket land du befinner dig i. Här har vi gjort en spaning ut i världen för att se vilka skillnader som finns!

Allergener i olika delar av världen

Vi gick in i databasen hos Food Allergy Research and Resource Program (FARRP) och för att se hur allergenerna skiljer sig åt på global nivå. Det intressanta är att det skiljer sig så mycket åt!

EU har 14 allergener med informationskrav

I EU räknas följande livsmedel som allergener och ska märkas ut särskilt på livsmedelsförpackningar:

Spannmål som innehåller gluten, kräftdjur och blötdjur, ägg, fisk, jordnötter, lupin, soja, mjölk, nötter, selleri, senap, sesam, svaveldioxid och sulfit.

Norge, Island och Storbritannien följer också denna lagstiftning.

USA har färre allergener

Listan i USA är kortare än i Europa och innehöll fram tills nyligen bara åtta allergener: Mjölk, ägg, fisk, kräftdjur, nötter, jordnötter, vete och soja.

Sedan 1 januari 2023 har också sesamfrö lagts till i listan som den nionde allergenen på listan. Säkert en lättnad för alla sesamallergiker i detta hamburgarens förlovade land.

Minst allergener i Japan

Den kortaste listan hittar vi i Japan som till skillnad från EU inte klassar till exempel fisk, soja och spannmål som allergener. Däremot räknas bovete som en allergen här, liksom i Sydkorea. Det kanske inte är helt otippat med tanke på att det är vanligt att konsumera bovete i den japanska matkulturen, eftersom sobanudlar är populära som är gjorda på just bovete.

Japan har faktiskt i tillägg fler allergena livsmedel som man beskriver som potentiellt allergena som man också rekommenderar att informera om även om det inte är ett krav. Listan inkluderar till exempel vanliga frukter som banan, äpple och apelsin.

Flest allergener i Sydkorea

Flest allergener finns i Sydkoreas lagstiftning, som är det enda land som inkluderat informationskrav för kött (både nöt, kyckling och fläsk). Köttallergi är en allergi mot kolhydraten alfa-gal som finns hos alla däggdjur och uppkomsten kopplas till fästingbett. Allergin är relativt nyligen uppmärksammad inom forskningen vilket säkert är anledning till att den inte är så utbredd i livsmedelslagstiftningen ännu.

Vilka likheter och skillnader finns?

Några allergener verkar det råda enighet kring globalt och återfinns hos alla i listan:

Skaldjur, jordnöt, nötter (i någon form), ägg & mjölk (med varierande definition).

Ovanligast att räknas som en allergen är kanske tomat och persika, som endast hittas i Sydkoreas lista. Även Australiens och Nya Zeelands bipollen och bidrottninggelé får anses ovanliga i ett globalt perspektiv.

Vad är slutsatsen av detta?

Skillnaderna mellan listorna globalt sett belyser det faktum att vad som kan vara en allergen och vad som behöver märkas som en allergen är två olika saker. I teorin kan alla proteiner vi får i oss göra så att immunförsvaret reagerar. Informationskravet är bara ett verktyg som är tänkt att vägleda majoriteten av befolkningen, men det går att vara allergisk mot en mängd andra livsmedel som inte finns med i dagens listor. Förekomsten av allergier ökar och dessa listor kommer att behöva hänga med i utvecklingen. Förhoppningsvis ökar också intresset för varför dessa allergier uppstår så att vi också kan förstå mer om hur vi förebygger allergier.

Optimisten säger: Vad bra att särskilda informationskrav finns för vanliga allergener - på så många ställen i världen. Tänk vad svårt det skulle vara om de inte fanns alls! Pessimisten säger: Lagstiftningen behöver hänga med snabbare för att skydda konsumenter med allergi eller överkänslighet. Se bara på ärtor som orsakat allvarliga reaktioner men inte är med på EU:s lista.

Vad tycker du som konsument om kraven som ställs på företagen? Finns det något som behöver förändras? Finns det någon allergen du saknar på EU:s lista?

Källa: Food Allergens - International Regulatory Chart. Food Allergy Research and Resource Program (FARRP). Uppdaterad 4/1 2023.