Vad är tarmbarriären?
Tarmepitelet är en av kroppens viktigaste barriärer mot den yttre världen, trots att det är beläget inuti kroppen. Detta tunna lager av celler täcker insidan av mag-tarmkanalen och fungerar som en skyddande mur mot potentiellt skadliga ämnen som mikrober, toxiner och allergener. Men tarmepitelet är inte bara en passiv barriär; det spelar faktiskt en aktiv roll i att reglera vilka ämnen som får komma in i kroppen och hur vårt immunsystem reagerar på dessa ämnen.
Hur fungerar tarmbarriären?
Tarmbarriären består av ett lager av tätt packade epitelceller som är sammankopplade av s.k. "tight junctions", vilket förhindrar att oönskade ämnen tränger igenom barriären. Epitelcellerna producerar också slem och antimikrobiella peptider som bidrar till att hålla skadliga mikroorganismer borta. Under normala förhållanden fungerar tarmepitelet som en effektiv barriär mot omvärlden men när det skadas eller blir inflammerat kan dess genomsläpplighet öka. Detta kallas ibland för "läckande tarm" och har kopplats till en rad olika hälsoproblem, inklusive allergier.
Kopplingen mellan tarmbarriären och allergier
Tarmbarriären är mer än bara en barriär; det är en aktiv och central del av vårt immunsystem. Forskning har visat att en dysfunktionellt tarmbarriär spelar roll i utvecklingen av allergier. När tarmepitelets barriärfunktion försvagas kan allergener och mikrobiella molekyler lättare tränga igenom barriären och komma i kontakt med immunsystemet. Det kan trigga en överdriven immunrespons och i sin tur leda till utveckling av astma, eksem och födoämnesallergier.
Mikrobiomet: Vår inre flora
Mikrobiomet, det vill säga den enorma floran av mikroorganismer som lever i vår tarm, samspelar också med tarmbarriären. Mikrobiomet spelar en avgörande roll i att upprätthålla tarmbarriärens integritet. Ett balanserat och diversifierat mikrobiom stärker tarmepitelet och förhindrar inflammation, medan ett obalanserat mikrobiom kan bidra till en dysfunktionalitet och inflammation.
Exponering av yttre faktorer
Den samlade exponeringen av yttre faktorer (s.k. exposomet), som till exempel kost och miljöföroreningar, kan påverka både tarmbarriären och mikrobiomet. Till exempel har en västerländsk kost, som kännetecknas av att den är rik på processade livsmedel och låg i fiber, visat sig påverka tarmhälsan negativt . På samma sätt kan exponering för föroreningar och kemikalier störa mikrobiomet och skada tarmbarriären, och på det sättet öka risken för allergiska reaktioner.
Epitelbarriärhypotesen
Under de senaste decennierna har mer än 200.000 nya kemikalier introducerats i våra vardagliga liv. Klimatförändringar, luftföroreningar, mikroplaster, tobaksrök och förändrade kostvanor är miljömässiga exponeringar som påverkar vår hälsa. Många av dessa yttre faktorer har visat sig kunna skada epitelbarriärer som de i tarmen och på slemhinnor, vilket i sin tur har kopplats till den ökande förekomsten av allergiska och inflammatoriska sjukdomar som atopisk dermatit, födoämnesallergier och astma. Den så kallade epithelial barrier hypothesis är en av hypoteserna till varför förekomsten av allergiska och autoimmuna sjukdomar har ökat och fortsätter öka.
Slutsats
Det är viktigt att förstå mer om tarmbarriärens roll i allergier eftersom vi potentiellt kan förebygga eller minska risken för allergier genom att skydda och stärka tarmbarriären. Det kan inkludera till exempel kostförändringar, pro- och prebiotika och minskad exponering för skadliga kemikalier och föroreningar.
Källa:
Epithelial barrier hypothesis: Effect of the external exposomeon the microbiome and epithelial barriers in allergic disease (2022), https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/all.15240
Comments