För de flesta är ett cafébesök något enkelt. Man tittar i disken, väljer det som ser gott ut och beställer.

För den som lever med allergier ser verkligheten ofta annorlunda ut. Innan man ens kan fundera på vad man är sugen på måste man få svar på en betydligt viktigare fråga: Vad kan jag äta?

NÄR EN ENKEL FRÅGA BLIR SVÅR

Jag påmindes om det igen under en fika när vi var på en resa till Gotland förra veckan. När jag frågade vilka bakverk som var fria från ägg möttes jag av den där välbekanta osäkerheten bakom disken. Ett snabbt ögonkast mot kollegorna, en sväng till köket och ett försök att hitta rätt information. Man vill inte vara besvärlig, men samtidigt behöver man kunna lita på svaret.

Tyvärr är det inte alltid så enkelt. När allergeninformationen brister blir något så vardagligt som en fika plötsligt både osäkert och obekvämt.

Det är också därför resultaten från Livsmedelsverkets kontroll av restauranger och caféer runt om i landet är så oroande. När myndigheten 2023 granskade hur verksamheter informerar om allergener visade det sig att ungefär var fjärde verksamhet lämnade felaktig information.

För de cirka 1,5 miljoner svenskar som lever med en allergi eller överkänslighet är det mer än en servicefråga. Felaktig information kan leda till allt från magbesvär och hudreaktioner till allvarliga allergiska reaktioner.

VAD HAR RESTAURANGER & CAFÉER FÖR ANSVAR?

Restauranger och caféer är skyldiga att kunna informera om de 14 allergener som omfattas av EU:s livsmedelslagstiftning. Informationen kan lämnas muntligt eller skriftligt, men den måste vara korrekt och lätt att få tillgång till.

I Livsmedelsverkets kontroll spelade det ingen större roll om informationen gavs muntligt eller skriftligt – fel förekom i båda fallen.

De allergener som oftast uppgavs felaktigt var selleri och senap, följt av ägg, soja, mjölk och gluten. Samtidigt var fel kring jordnötter och nötter ovanliga, vilket kan tyda på att medvetenheten kring dessa allergier generellt är högre.

ALLERGIFRÅGAN FÅR ÖKAT FOKUS

Samtidigt som många verksamheter fortfarande brister i sin allergeninformation har allergiområdet fått ökad uppmärksamhet nationellt.

Under 2026 beslutade regeringen om en nationell allergistrategi för perioden 2026–2030. Syftet är att förbättra livskvaliteten för personer som lever med allergier och skapa ett mer allergivänligt samhälle. Som en del av strategin har Livsmedelsverket fått i uppdrag att stärka arbetet med säkra livsmedel för personer med matallergi och celiaki.

Uppdraget omfattar bland annat informationsinsatser till livsmedelsföretag, samverkan med skola och förskola samt en utredning om ett nationellt system för rapportering av allergiincidenter. 

Det är ett viktigt steg. För den som lever med matallergi handlar trygghet inte bara om vad som finns på tallriken – utan också om att kunna lita på informationen som ges.

VAD KAN DU GÖRA SOM KONSUMENT?

Om en restaurang, ett café eller ett annat storhushåll inte informerar korrekt om allergener kan du anmäla det till kommunen där verksamheten finns.

Det är kommunernas livsmedelsinspektörer som ansvarar för att kontrollera att verksamheterna följer lagstiftningen. Även om det ibland kan kännas omständligt att göra en anmälan bidrar varje rapport till att uppmärksamma brister och förbättra säkerheten för alla som lever med allergier.

EN TRYGGHETSFRÅGA?

Att kunna lita på informationen om maten man äter borde vara en självklarhet. För den som lever med allergier är det inte bara en servicefråga – det är en trygghetsfråga.

Förhoppningsvis kan ökad kunskap, bättre rutiner och den nya nationella allergistrategin bidra till att göra något så enkelt som en fika lite tryggare för alla.

/Adam
Dietist och grundare av Fibr

Källor: 
Samordnat kontrollprojekt – information om allergena ingredienser i storhushåll
Uppdrag till Livsmedelsverket att genomföra regeringens allergistrategi 2026-2030